Thank's for the memories
Yes... He broked my heart... again.
Oväntat? Hell no.
Varför skulle de va annorlunda nu? Varför skulle han helt plötsligt få för sig att inte svika mig. Det hade ju vart extremt konstigt... Eller hur?
Är så jävla trött på att ha ont... Ont i hjärtat. Är så jävla trött på att han alltid gör det här mot mig. Fan alltså....
Jag skyller på mig själv. Är det här kanske femte gången han gör så här mot mig? Jag borde ha förstått den andra gången. Men jag låter honom fortsätta leka med mig som om han ägde mig.
Det värsta av allt är att jag vet att jag kommer ta honom tillbaka som alla dom andra gångerna. Borde jag förlåta honom den här gången också?
Jag kan svaret... Det har suttit i mitt bakhuvud ett bra tag nu.
*Nej Linn. Du är värd någon mycket bättre! Någon som aldrig kommer att svika dig, någon som kommer älska dig. Han har sårat dig så många gånger nu. Ta inte tillbaka honom*
Det stämmer väl antagligen. Hoppas jag. För jag klarar inte av det här längre. Jag är helt slut... I kroppen och i själen. Är så trött på att bara sitta och vänta på att han ska krossa mitt hjärta.
Men hur jävla svårt kan de va? Att bara säga Hej då... Att släppa honom.
Han gör inte mitt liv lättare på något sätt. När jag tänker efter... Har han någonsin gjort det lätt för mig?
Nej det här den sista gången jag skriver om honom! Jag tänker gå vidare, jag tänker hitta någon som jag kan lita på till 100% någon som älskar mig för den jag är. Någon som kan hålla min hand hela vägen.
Men jag vill ändå säga tack Nils. Tack för att du en gång kanske älskade mig, tack för att du fick mig att känna mig speciell. Tack för alla fina minnen.
Och ett stort tack för att du fick mig att inse att jag är värd någon så mycket bättre!
So goodbye forever <3
Gumman, jag vet inte vad han har gjort men det låter som om du gör ett riktigt bra beslut!
..Tänker på dig, vi måste hitta på något nån dag ! Du åker upp till Ume nu va? PUSS, love you!