Hårda dagar
Ska jag vara ärlig så känns allting hyffsat tungt just nu.
Jag försöker skriva två stycken uppsatser jag har i läxa men jag förmår mig inte bara att skriva dem, jag orkar bara inte. Har ingen som helst kreativitet på gång, vill bara krypa upp i sängen och ligga där utan skola, utan telefon, utan någon som ropar på en, utan allt. Har varit så fruktansvärt trött den här veckan, igår kväll somnade jag vid nio. Minns inte ens när jag somnade så tidigt senast. Tror musten gick ur mig helt igår när Fannys och mitt flaskvatten-arbete försvann. Mitt fel såklart, hade inte bifogat den när jag mejlade den till mig själv. Känner mig så jävla korkad. Så nu får vi börja om från början när vi var nästan klara.
Skoldagarna är långa och intensiva och när jag kommer hem förväntas jag ha dammsugit, plockat ur diskmaskinen, lagat mat, hängt tvätt etc. JAG ORKAR INTE. Har bara lagt mig på soffan och kämpat för att hålla mig vaken trots att jag inte orkar röra armar och ben. Sen när familjen kommer hem får jag utskällning för att jag inte gjort dittan och dattan och jag orkar bara inte kämpa emot utan bara tar allt skit, vilket gör alltig ännu värre för mig inombords. Jag blir så arg.
På kärleksfronten går allting kanske tung också, största anledningen till att jag känner mig bummed tror jag. Men alla har väl sina stunder i förhållanden, inte är det här vår första i alla fall. Men vi har alltid klarat oss mycket bra ur dem. Vägen dit känns så galet lång bara. Jag älskar dig fortfarande trots allt och det kommer jag alltid göra <3
Ska dämpa mina smärtor med te nu, ända i mitt liv som jag har koll på. Hur jag vill ha mitt te, sorligt. Ska krypa upp i sängen och titta på Vänner ett tag innan utskällningen börkar ikväll igen.
See you later, rock on bitches.
Jag försöker skriva två stycken uppsatser jag har i läxa men jag förmår mig inte bara att skriva dem, jag orkar bara inte. Har ingen som helst kreativitet på gång, vill bara krypa upp i sängen och ligga där utan skola, utan telefon, utan någon som ropar på en, utan allt. Har varit så fruktansvärt trött den här veckan, igår kväll somnade jag vid nio. Minns inte ens när jag somnade så tidigt senast. Tror musten gick ur mig helt igår när Fannys och mitt flaskvatten-arbete försvann. Mitt fel såklart, hade inte bifogat den när jag mejlade den till mig själv. Känner mig så jävla korkad. Så nu får vi börja om från början när vi var nästan klara.
Skoldagarna är långa och intensiva och när jag kommer hem förväntas jag ha dammsugit, plockat ur diskmaskinen, lagat mat, hängt tvätt etc. JAG ORKAR INTE. Har bara lagt mig på soffan och kämpat för att hålla mig vaken trots att jag inte orkar röra armar och ben. Sen när familjen kommer hem får jag utskällning för att jag inte gjort dittan och dattan och jag orkar bara inte kämpa emot utan bara tar allt skit, vilket gör alltig ännu värre för mig inombords. Jag blir så arg.
På kärleksfronten går allting kanske tung också, största anledningen till att jag känner mig bummed tror jag. Men alla har väl sina stunder i förhållanden, inte är det här vår första i alla fall. Men vi har alltid klarat oss mycket bra ur dem. Vägen dit känns så galet lång bara. Jag älskar dig fortfarande trots allt och det kommer jag alltid göra <3
Ska dämpa mina smärtor med te nu, ända i mitt liv som jag har koll på. Hur jag vill ha mitt te, sorligt. Ska krypa upp i sängen och titta på Vänner ett tag innan utskällningen börkar ikväll igen.
See you later, rock on bitches.
Kommentarer
Postat av: Linnie
Förstår exakt vad du menar!! Vad man än gör så blir de fel. Jag tror inte våra föräldrar fattar hur hårt de verkligen är i skolan... Dom skulle testa själv å se sen hur gärna dom vill städa... love ya
Trackback
