Incredible 4 - de otroliga fyra

Okej... ordet jag söker är dååålig uppdatering! Inte för att det är så många som bryr sig men kanske Jennan och Rebacca när den horan kommer hem (fuck jag saknar dig!). Hur som helst vad händer här då?

Inte så mycket kanske, eller så har det hänt jättemycket. Beror på hur man ser på det hela. Kanske har jag skaffat mig en pojkvän, eller kanske inte. Är lite suddigt just nu. Och hur vet man om man är ett par? Kyssen är ju lixom avklarad men jag vet fan inte? Är jag kär? Vet inte det heller, det kommer och går. Och sen är ju jag en fucked up person som ALDRIG kan bestämma mig. Som tur är har jag Fanny som alltid är uppriktig mot mig och damn girl du är ju fan smart, vem kunde ana det ;) Sen har jag min otroligt smarta syster som kommer med otroliga råd så jag knappt kan hänga med. Hon sa något om en del personer kan kännas så rätt fast de kanske gör dig fel medan en del kanske inte känns helt hundra fast de är bra för dig. Och med personer menar jag killar. Killar, de som kan göra våra liv helt underbara samtidigt som det kan göra ditt liv till ett helvete.
Det hela blir inte lättare när man har en viss person som jag är dödskär i... Eller kär? Jag vill mer bara trycka upp honom mot en väg och typ... Göra snuskiga saker med honom. Usch jag är alldeles för öppen. Hur som helst så har jag ju fått bekräftat från honom att han gillar mig men att han inte kan vara en bra pojkvän eftersom han inte kommer kunna ge mig allt jag vill ha och förtjänar. Skönt att han var ärlig i alla fall.
Jag vill att N ska bo över gatan så jag kan springa över till honom när jag känner mig ensam. Inte för att få bekräftelse utan bara för att få en kram, hålla en hand, en axel att gråta mot. Visst får jag det ändå men det är inte riktigt samma genom en telefon.

Well nog om det. Låt oss prata om dans. Vilket tar upp nästan all min tid, men inte mig emot. Jag och Fanny tvingar alla våra vänner att komma och kolla 16 och 17 januari i konsthallen klockan 16:00! Alla är välkommna.

Nu till en underbar nyhet, på söndag åker jag äntligen till Umeå för att få träffa min underbara syster, min drömkille (Rickard) och lilla plutten Venelia som jag också pratade med i telefonen idag. Alltså döda mig vilken liten söt röst som jag hörde på andra sidan av linjen. I can't wait!

Det var väl allt för nu. Vi hörs snart igen kan jag nästan lova.

Fred ut eller ska jag säga Frid(h)