De stackars busschaufförena är verkligen underskattade

När jag satte mig på den röda bussen som lämnade Danderyd 22.31 igår kväll, när jag satte mig på den första bussen sedan den hemska strejken började fick jag ett plötsligt infall av att vilja hoppa upp och ner i luften, slänga mig framför chaufförens fötter och säga att han är min gud. Jag förstår inte hur man kan vara så ortoligt beroende av denna lokaltrafik. Bussen som tar mig till jobbet. Bussen som tar mig hem.
För första gången insåg jag att det är ett fantastiskt jobb de gör! Att de ska ha all cred för att de sitter där vareviga dag och kör tur efter tur bara för min skull, och alla mina medpassagerare.
Till alla ni busschaufförer där ute som läser detta:
Ofta räddar ni mitt liv. Ni tar mig till platser jag inte skulle kunna komma till utan eran hjälp. Ni underlättar mitt liv och det ska ni ha all uppskattning för! Jag tycker verkligen att ni är värda den här strejken men jag måste få erkänna att jag blev otroligt lycklig när jag såg att era snygga bussar rullade på gatorna igen. Tack så mycket!
MVH
Moa aka Moehoe


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0