Åh så nära...

Ett litet steg för människan
Ett stor steg för Nils Strömberg



Skjut mig!

Hej jag heter Linn och jag faller för killar som är dumma i huvudet!



Varför händer det här alltid mig? Varför kan inte jag vara en normal människa och bli kär i en kille som är snäll, söt och rolig. Och som behandlar mig som jag förtjänar.
I stället väljer jag en kille som är taskig, dum och som sviker mig hela tiden. En kille som behandlar mig som skit helt enkelt. Men ändå... De få stunder han är en "bra" kille är helt otroliga, underbara, spännande, fulla med passion.

Jag kan på ett enklare sätt säga att han är som en drog, en drog jag vill bli av med och som jag gång på gång försöker sluta upp med, men på något sätt finns alltid suget efter honom där.
Jag har tidigare skrivit att jag tröttnar alldeles för fort på good guys just för ett de blir för "tråkiga". Det finns ingen spänning inget som får mig att försöka ännu hårdare, inget som gör mig arg och upprörd.  Och sjuk som jag är anser jag det som tråkigt.

Kanske tror jag att det måste vara hårt och jobbigt för att det ska vara ett förhållande? But then again... Vem vill ha någon som är perfekt?

Det som gör mest förbannad är att det finns en viss kille som jag tror skulle vara bra för mig, och jag får all uppmärksamhet jag vill ha från honom och vi vet båda att vi gillar varandra.
Sen finns det också en annan kille som är too good to be true (enligt mig) men han är... Hmm hur ska jag säga det här? ETT JÄVlA MOTHER FUCKIN' ASSHOLE, när det kommer till förhållanden och kärlek.

Och därför kan jag inte vara glad över den här andra killen utan låter min dag bli förstörd för att den dumma killen inte gjorde vad han lovat... Mest arg blir jag på mig själv för att jag gör samma misstag om och om och om igen.

Well... Tråkigt är det ju i alla fall inte.

peace out <3


En vanlig dag på udden

Jag ställde klockan på tio för att vakna i tid så att jag och Frank skulle komma till udden så där lagom tidigt.
Men jag gick i stället upp vid halv tolv... Jaja jag har i alla fall en timma på mig tills jag å Frank ska mötas tänkte jag och åt lite frukost.

Och halv tolv mötte jag Fanny och vi begav oss till udden. Där var det lagom mycket folk å vi la oss på en tom liten ruta. Helt plötsligt ser jag Moas mamma och lilla Ellie komma emot oss och blir glatt överraskad. Sedan ser jag Moa och springer emot henne. Gud vad jag saknat den lilla slampan! Jag och Fanny bestämmde oss för att ligga vid Moa och hennes familj. Vi snackade och skrattade blev jagade av Julia och Ellen som tydligen tycke de var jätte kul att hälla vatten på oss.

Efter ett tag var de tvungna att åka så jag och Fanny hoppade då i vattnet... Kallt? Tss här på kusten är vi inga badkrukor. Det var faktiskt ganska skönt när man väl var i. Jag hade också ett span på gång där. Vad kan jag säga? Jag har en svaghet för blattar som håller på med små barn.

Hur som helst så var det en underbar dag, varmt och skönt. Och precis innan jag och Fanny skulle åka hem kom mitt spans kompis fram och fråga om han kunde få mitt nr för att ge till sin kompis (mer information lär komma). And that's that!

Peace out <3<3

Ska jag ge dig på käften eller?

Åh Fanny att du alltid får mig att skratta, du kommer bli min död.
Jag menar alltså att du kommer få mig att skratta tills jag inte kan andas längre och då kommer jag kvävas och falla till marken sedan kommer någon jävla mås börja picka på mig och till slut blir jag väl uppäten av någon jävla skata.



Peace out från Lin glin

Okej, jag undrar...

Är alla värda en andra chans?
Varför vill jag/dem bara ha det man inte kan få?
Är jag redo att börja om?
Kommer det sluta som de alltid gör?
Och varför gillar jag killar som jag inte förstår?

Stora frågor för en liten person...


Baby seasons change but people don't

Alla har vi de personer som sätter sig fast. Mina har för det mesta varit dåliga. Killar som man inte kan lita på, killar som lovar så mycket fast aldrig håller det. Killar som man till slut börjar hata för det har sårat mig så många gånger.

Han med stort H satte sig fast ordentligt. Det som gör mig mest irreterad är att jag från första början visste att han va fel! Det bara skrek ASSHOLE om honom, men det sket jag i och han bet sig fast. Men det som var annrolunda med honom var att jag visste när han hade gått förlångt. Och bara så där slet jag loss honom och har inte pratat med honom sen i julas...

...Tills idag. Fan varför??
Jag ville bara testa, kanske hade han förändrats, kanske är han ändå en bra kille, jag menar det var ju bra de tillfällerna då det var han och jag.

Men det var faktsikt skönt att bli påmind om att han fortfarande är ett jävla kukhuvud. Så kanske var det bra att jag skrev till han. Ibland behöver man ett så kallat wake up call för att inse att bad guys allltid kommer vara bad guys!

Peace out <3

Mhm



Men kom igen han är DÖ sexig!

Helt otroligt

För er som inte vet så är min älskade syster med barn, och idag för första gången fick jag höra bebisens hjärtljud.
Min syster grät, jag grät och mamma grät. Även min systers kompis som var här grät.

Det var helt otroligt! Jag är så lycklig, det här va en av de bästa dagarna i mitt liv!



Jag vill också ha en bebis... NU!

Nils Strömberg

Fem år... Något som känns som en evighet men ändå som en dag. Nils kan mig utantill, han kan läsa mig som en öppen bok. Han vet vad han ska göra för att få mig glad och hur ledsen och arg jag än är får han mig alltid att le.

Det är något med killkompisar. En del umgås bara med killar och en del umgås aldrig med dem. Jag är en av dem som har väldigt få kompisar som är just killar. Men Nils, ja han och jag har varit bästa vänner i snart sex år. Fan när jag nu tänker på det är det han som jag känt längst. Han är en av de personer som har påverkat mig mest, vart med mig i bra tider och i dåliga tider.
Jag beundrar Nils just för att han är kille. Han är lättsam, gör inte så stora grejer av små saker som vi tjejer är experter på. Nils tar problem med en klackspark och ser alltid på saker  med ett leende och inställningen att inget är omöjligt. Han får mig att vilja leva livet istället för att reta upp mig på skit saker som ändå kommer vara bortglömda i morgon. Jag beundrar honom också för hans manliga och tuffa självförtroende, han vet att han är grym på gitarr och han är inte rädd för att säga eller visa det. Vem vill inte vara sån? Jag önska jag kunde gå runt och skryta om saker som jag är bra på men jag är alldeles för feg. Nils säger till sig själv varje dag vad som är bra med honom och det lyser verkligen om honom. Han behöver ingen Mia Törnblom för att veta att han duger.

Nils är inte blyg för att visa känslor. Han berättar alltid hur han känner och visar hur mycket han tycker om en. Jag älskar Nils för att han kan vara ärlig när det kommer till kärlek, även om man är vänner eller i ett förhållande. Han får mig att må bra och är generös med kärlek. Visst är det underbart att höra från sina tjejkompisar att de älskar dig men det är lite mer... Speciellt att höra det från en kille. Han sprider en speceill känsla genom min kropp och får mig alltid att skratta. Nils ställer alltid upp. Han har alltid funnits där för mig, hur konstigt det än har vart mellan oss så kan man alltid ringa honom och han får mig alltid på bättre humör. Det är en unik egenskap som Nils har, bara genom att höra hans skratt kan få mig att le hela dagen.


Rebecca Lagerkrans

Det är inte någon annan än Rebecca som vid vårt första samtal EVER fick mig att skratta. Jag var fast, hennes leende hennes ögon och hennes sätt att se på mig. Jag visste att hon var speciell...

Rebecca är en av de mest otroliga människor jag känner. Jag har aldrig träffat någon som är lika fucked up som jag ;) haha. Nej men Rebecca är en tjej som man inte möter varje dag. Det är något med henne som jag inte kan sätta fingret på. Jag beundrar Rebecca för hennes sätt att se på andra människor, jag har aldrig hört henne säga någon elakt om någon. Hon ser på världen och på alla männiksor med snälla ögon och utan att dömma dem.
Jag kan från en början vara lite svår... Kan inte vara mig själv riktigt utan sätter en viss fasad  utåt. Men med Rebecca var det tvärtom, för första  gången kunde jag vara mig själv. Och hon älskade mig precis som jag var. Jag beundar Rebecca för hennes sätt att alltid ta sig upp efter varje gång hon faller. Och hon med en ny inställning tar sig an kommande problem. Jag tycker det är underligt att hon kan ta bort allt som bekymmrar mig men hon kan inte glömma allt som bekymmrar henne. Men det är något hon jobbar på, man kan alltid oavsätt hur jobbigt allt är se något positivt i Rebecca. Hon har en sådan otrolig karisma och hon bara sprudlar glädje.

Det värsta jag vet är när Rebecca är sjuk, då är det verkligen någonting som saknas. Det är ingen som får mig att skratta som du. Så när du inte är där känner jag mig tom, någon som hör i hop med mig är inte där.

Varför jag älskar Rebecca är för att med henne finns det inga tråkiga stunder. Nyckleorden är öppenhet, kärlek och skratt. Med Rebecca är jag mig själv och jag hoppas du är dig själv också. För jag tycker du är helt underbar! Om jag var lesbisk vet du att jag skulle välja dig alla gånger! En annan sak är att även fast man alltid har det roligt med Rebecca kan man samtidigt stanna upp ett tag för att tala om saker som tynger oss, saker som gör oss ledsna och saker som gör oss arga. Och då är det en trygghet att veta att Rebecca alltid kan göra allt bättre. När jag ser på Rebecca försvinner mina bekymmer och jag blir påmind om hur lycklig jag är som har dig.

Ingen annan kan få fram den här glada tjejen jag är när jag är med dig, och att inte få se dig varje dag kommer bli det svåraste jag någonsin gjort. För det är inte bara min bästa vän som åker bort utan det är också en stor del av mitt hjärta och min kärlek!


Moa Bjurner

Ja vart ska jag börja Moe? Min kärlek till dig kan inte beskrivas kortfattat... Alls. Det finns så mycket med dig som jag beundrar, som få mig att le, som får mig att älska dig för den du är.

Första gången jag pratade med Moa så visste jag direkt att det här var en person som var svår att inte tycka om. Det dröjde inte länge för en vi blev tajta vänner. Och det är jag så oerhört tacksam över, för vad skulle jag gjort utan dig?

Moa har lärt mig mycket om mig själv, hon har fått mig att inse vilken typ av människa jag vill vara. Hon har lärt mig att aldrig ge upp utan att stå upp för mig själv och vad jag tror på. Som hon alltid gör.

Det är en sak jag beundrar med Moa, hon är inte rädd för att visa vad hon tycker och tänker. Jag beundar hennes styrka att inte vända så fort vägen blir för brant. Och trotts att Moa har fått uppleva något som ingen ska behöva, är hon fortfarande här och sprider glädje. Skrattar och ler och gör mig lycklig varje dag. Jag beundrar henne för att hon försöker, ingen är perfekt och det vet vi alla. Och jag om någon borde veta att det är svårt att sluta ha en sån oerhörd prestationsångest, men att du försöker Moa betyder så mycket. Inte bara för mig och alla omkring dig utan speciellt för dig själv, det är bara att du måste inse det! Jag beundar Moa för att hon kan göra alla människor omkring henne så lyckliga och starka. Om du var min storesyster skulle jag verkligen se upp till dig, och jag vet att dina småsystrar gör det alla fyra.

Varför jag älskar dig är för att du är en person som jag kan sitta och titta på i flera minuter, du behöver inte säga ett ord och ändå gör du mig så otroligt lycklig. Ibland måste jag stanna upp och och tänka på hur mycket du ger mig och jag ger aldrig tillbaka. Jag önskar jag kunde ge dig lika mycket gläjde som du ger mig. Du får mig att skratta och le känna mig värdefull och att jag duger precis som jag är. Jag älskar dig för att vi har kunnat bråka men sedan bli vänner igen. Och det har jag aldrig varit med om förut. Dörför är våran vänskap unik. Jag älskar dig för att du har fått mig att öpnna upp till saker som jag aldrig annars skulle göra. Du är min enda vän jag har gråtit inför och det är jag tacksam över att jag kan.

Moa det finns ingen som du!


Mina vänner

Jag har världens bästa vänner. Jag älskar dem så otroligt mycket att det gör ont, men jag har insett jag inte visar det tillräckligt mycket. Så nu är det dags att visa dem att jag vore inget om det inte var tack vare dem!

Min hjälte

Alla har vi någon som vi ser upp till. Det kan vara mamma eller pappa, en skådespelare eller en sångare, alltså en kändis. Det kan vara ett äldre syskon, vilken liten kille har inte sett upp till sin coola storebror och vilken liten tjej har inte sett upp till sin snygga storesyster?

Jag ser inte upp till någon av dem jag nämnde. Jag ser upp till min lillebror Dennis Fridh. Eller jag brukade se ner på honom tills han växte om mig. Nu ser han mer ut som min coola storebror men i alla fall. Dennis är min bästa vän och en person som jag skulle vilja vara som. Det är mycket jag beundar honom för, ska förska få med allt.

Han ger aldrig upp, Dennis har en dröm och han gör allt för att uppnå den. Största delen av hans liv har han kämpat så hårt för att nå sitt mål och medan många skulle ge upp direkt när de stötte på lite motstånd har Dennis fortsatt. Han vet vad han vill och blir inte nöjd för än han fått det. Han är en bra vän, Dennis har många vänner, tjejer som killar. Och något jag lagt märke till är att han alltid gör dem lyckliga. Man kan alltid höra skratt från hans rum när hans vänner är här. Han ställer alltid upp, Dennis finns alltid där för sina vänner och för sin familj, han delar både glädje och sorg med oss och får oss att må bra. Han stöttar alltid, Dennis kan få mig att kämpa hårdare än någonsin, han finns där för mig när jag är lycklig och jag får alltid gråta ut på hans axel när jag är ledsen. Han står bakom mig och ger mig stöd när jag behöver det.

Dennis kommer i sommar att lämna oss, för att komma ett steg närme hans mål. Han ska flytta ända upp till Umeå för att bli hockeymålvakt. Den dagen då jag måste säga hej då kommmer vara den svåraste dagen i mitt liv. Men jag vet att han kommer vara lycklig där uppe, och att han är lycklig betyder allt för mig!

Här om dagen tänkte jag på vad jag kommer sakna mest med Dennis...

Och jag kommer utan tvekan sakna att han alltid får mig att skratta. Den finns ingen som kan få mig att le så mycket som Dennis, ingen kan få mig att må så bra som han. Hur ledsen jag än är kan Dennis alltid få mig att skratta, och även fast jag är arg på han kan han säga något som får mig att gråta av skratt. Jag kommer sakna höra han sjunga i duschen på morgonen när jag borstar tänderna, jag kommer sakna höra hans berättelser vid middagen. Jag kommer sakna när han ibland springer in i mitt rum och börjar dansa så där konstigt som bara han kan, jag kommer sakna när han roppar på mig för att han vill spela upp en ny låt som han bara på någon minut har lärt sig. Jag kommer sakna Dennis underbara energi som fyller hela huset med värme.

Sånna här saker kanske inte betyder ett dugg för er men för mig är det sånna här små saker som får mig att älska min lillebror.

Mest av allt kommer jag sakna Dennis kramar som är fulla av skratt och glädje!

 


Fläckar på kudden

Det är jobbigt när man bara vill gråta, när man vill slänga tallriken i marken och gå i från matbordet. Slänga sig på sängen och låta en ensam liten tår rinna ner för kinden och få fula mascara fläckar på kudden.  Det speciellt jobbigt när man inte vet varför man gråter...

Jag har absolut inget att vara ledsen över. Jag menar HerreGud jag tar studenten om en vecka, jag ska bli moster i höst och jag har världens bästa kompisar.  Jag menar det när jag säger att jag har absolut inget att vara ledsen över.

Men ändå har min kudde nu fått en fläck... Som tur är har jag världens bästa mamma som alltid gör mig  glad. Ibland önskar man att man var fem år igen och allt blev bra när mamma pussa en på kinden. Fast... de funkar nu också.

 

 


Thank God

MVG i historia: chek

RSS 2.0