Angående det nya skolsystemet

Det känns väldigt skumt att vara utan två får. Det känns liksom tomt. Det är inte som vanligt. Inte som de vanliga lektionerna. Något saknas. Det saknas två fårskallar. Vart har de tagit vägen? They were headed in an other direction. Vi visste att det skulle bli konstigt, men var någon av oss verklige beredda på att det skulle bli så här?
Vi har två lektioner tillsammans i veckan. Engelska. Det går inte att koncentrera sig på den lektionen. Vi måste agera får så det bara skriker om det. Vi måste skratta, flamsa, vara allmänt fåriga, vara okoncentrerade, tappa andan, rita i varandras block. Vi måste vara oss själva på den lilla stunden så mycket så att det räcker för hela veckan. Vi har inte tid för att göra det som det är meningen att vi ska göra på lektionen. Vi har endast tid för varandra. Och ändå så räcker det inte.
Tiden vi kan vara tillsammans med varandra förutom engelskalektionerna är på matrasterna. Våra ynka 40 minuters matraster som vi spenderar i matsalen.

Ingen av oss tycker om den nya klassindelningen. Inget ont emot våra nya klasskamrater. Vi vill bara ha tillbaka varandra.

image94


Jag ska tatuera mig!!!

Japp den 4/10 gäller det. Då ska jag äntligen få göra väduren tecken mellan skulderbladen!
*Längtar*
image92  Peace out <3

Angående kärlek

Man kan inte definiera kärlek. Man kan inte beskriva hur det är att älska någon om man inte har älskat förut. Man kan inte beskriva med ord hur man vet när det är dags att säga att man älskar någon. Man känner det i magen. Man vet att det är rätt. Kärlek är svårt. Det finns inget svårare. Att ha ett förhållande med en annan människa är livets stora mystierium. Hur ska man göra för att få kärleken att räcka till? Hur ska man göra för att få båda parter nöjda? Vad ska man göra för att visa sin kärlek och sympati? Hur får man ett förhållande att räcka resten av ens liv? Hur får man kärleken att bestå?

Jag tror inte att det finns en enda äktenskapsmäklerska, psykolog, människovetare eller någon annan person över huvudtaget som vet hur man ska göra så att ett förhållande ska överleva. Ska förhållandet överleva, så överlever det. Alla människor har sina egna tips. Jag brukar skriva kärleksbrev till Johan innan jag åker därifrån. Lägga dem på hans kudde. Spraya min parfym. Gömma hemliga lappar. Ge honom skivor med hans och mina favoritlåtar. Små överraskningar, små bevis på hur mycket jag älskar honom. Man skulle kunna säga det hur många gånger som helst och samtidigt räcker det inte att visa hur mycket man älskar en annan människa.

Hur ska man få omvärlden att förstå att det inte finns någon annan människa för dig själv? Det spelar ingen roll hur många som tvivlar på erat förhållande. För det är erat förhållande. Om båda ni vet att erat förhållande kommer att hålla i all evighet är det en självklarhet att det kommer att göra det. Vissa saker vet man. Så ni behöver inte bevisa eran kärlek för omvärlden. Kärleken struntar i vad andra människor tycker, så länge både parterna i ett kärleksförhållande fortfarande älskar varandra.

Jag älskar min Hans Erik Manne Johan Larsson mest av allt på hela jorden. Ingen kan någonsin ändra på det. Hans namn står inristat i mitt hjärta. För alltid.

image91

And I keep shakin' it

Detta har varit en skön och faktiskt ganska händelserik helg.
Det började med att jag kom hem i fredags och var dödligt trött. Orkade knappt stänga ögonlocken när jag la mig på sängen. Så trött var jag. Men jag satte på min mp3 och somnade skönt till Panic! At the disco.

Vaknade upp någon timma efter och åt en jätte god middag som min älskade lilla mamma hade lagat.
Efter det satte jag mig vid datorn när M skrev till mig. Han var i krokarna och ville träffas. Och jag som inte hade något annat för mig mötte upp honom. Vi pratade lite, kramades jag lärde honom att shejka ass (that's my thing) och sen kramades vi lite till. Sedan avslutade vi våran lilla träff me en kyss... Jag kan helt ärligt säga att jag aldrig skulle vilja ha ett förhållande med honom och jag skulle aldrig kunna tänka mig oss tillsammans, men han är snäll och rolig och han får mig att må bra. Och vem kan säga nej till en kyss? Inte jag i alla fall, hehe.

Efter det ringde jag min älskade Fränke och vi gick och köpte *trummvirrvel*........ CHIPS såklart. Och jag berättade lite om mig och M. Jag berättade också om att vi skulle träffas nästa dag (lördag alltså) Och kanske ha det lite mer "mysigt". Och självklart frågar jag alltid Fränkie om råd. Och vi båda tyckte det lät som en ganska bra idé. Man lever ju bara en gång... Efter det gick vi hem till mig för att välja ut kläder till nästa dag och vi kom fram till bra val. Sedan gick vi hem till Fanny för att välja ut kläder till hennes dejt me Philippo (eller Philip som han egentligen heter) Kom fram till snygga kläder där också. Sedan begav jag mig hem och myste lite me min lilla familj.

Nästa dag vaknade jag tio :O.... Jag som annars brukar sova till ett. Men det gjorde inget för då plugga jag lite istället. Resten av familjen åkte till Uppsala. Så jag var helt ensam och hade ett perfekt tillfälle att bjuda hem M. Han skulle ringa mig vid ett så under tiden rakade jag benen och duchade. By the way är mina ben extremt lena!
Men när klockan var två och M inte hade ringt blev jag lite arg.. Och det där me att "mysa" lät inte lika mysigt längre. Jag skicka ett sms och sa att jag var ensam hemma och att han gärna fick komma. Till svar fick jag att han skulle hämta upp mig vid sex, punkt slut. Då blev jag ännu mer arg. Jag är ingen liten -beep- som han kan göra hur han vill med!!! Så jag bestämde mig för att skit i han. Jag ljög helt enkelt och sa att jag hade fått feber.

Jag satte mig vid datorn igen då en kille som heter Ockar skrev till mig.
Oscar är en gullig liten kille som jag och Fanny träffa i Bulgarien förra sommaren. Han är otroligt söt så han blev lixom min toyboy. För han är tyvärr fyra år yngre. Men man kan tro att han är nästan 16 år.
Hur som helst så berättade han att han var me sin kompis alle. Jag var väl egentligen inte så jätte intresserad så jag la mig på sängen å började kolla lite på tv. Men när programet var slut satte jag mig vid datorn igen. Då såg jag att Oscar och alle hade skrivit:
*Jag och alle tycker du är snygg*
Blev faktiskt jätte glad. Eftersom jag precis blivit dissad blev jag jätte lycklig för dom små orden.
Jag frågade om dom gillade äldre tjejer och jag fick ett klockrent svar:
- Om dom gillar oss.
Jag skratte lite för mig själv och sedan loggade dom ut. Fick till och med en liten "puss" från dom. Måste säga att det gjorde min dag. Har lovat mig själv att jag ska hålla kontakten med honom för sen när han är 20 då är jag 24 och de funkar ju... Eller hur?
Hände väl inte så mycket mer den dagen.

Idag (söndag) så vaknade jag 11:00 och var nervös. Min dans började nämligen idag. Efter ett lååångt uppehåll. Var jätte glad men samtidigt var de lite pirrigt. Men när jag väl kom dit kändes det som vi aldrig hade lämnat våran älskade dansal. Vi körde på exakt lika hårt som vanligt. Och fan va skönt det var att vara tillbaka! Måste erkänna att jag saknat alla! Och jag älskar också våran dans som vi började på.

I keep shakin' it like I always do!

 Peace out


Same old.

Nu sitter jag här igen likadant som jag göra varje söndag när Kalle har åkt. Ensam.
Efter 1 år 4 månader och 6 dagar börjar det faktiskt bli riktigt påfrestande att behöva åka ifrån varandra varje helg och inte kunna ses mer än en halv fredag, lördag och en halv söndag. Jag menar när man har nått det här stadiet i ett kärleksförhållande vill man kunna leva tillsammans och dela vardagen med den andre. Jag vill kunna vakna, säga godmorgon och pussas innan jag går till skolan, i hela världen skulle jag inte kunna tänka mig en bättre start på mogonen. Jag vill också kunna komma hem och sitta vid köksbordet och dela dagensupplevelser med honom.
Jag vill veta att han finns där och väntar på mig.
Jag känner mig redo, redo att möta världen och starta mitt eget liv. Men jag antar att det kommer dröja några år innan livet verkligen börjar. Innan man kan känna sig fri från föräldrar som är en i hasorna dag in och dag ut.


I want to break free.

See you later, rock on bitches.


Incredible 4 night

Yeah, de va fan på tiden!
I kväll ska jag, Moa och Fanny sova över hos våran älskling Malin <3 Ska bli cp mysigt!

Ska laga middag och kolla på film och självklart äta chips och Ben and Jerry glass!!
(MMMMMMM)

Sen ska vi också sitta uppe typ hela natten och snacka om sånt vi alltid snackar om.... Ska inte gå in för djupt på de men ialla fall :D

VI ÄR HELT KLART DOM BÄSTA FÅREN I VÄRLDEN!

  Peace out <3


Back again.

Tänke ta mig friheten att göra som resten av mina vänner och presentera mig själv igen, kan vara bra att uppdatera minnet lite nu när jag inte skivit blogg på länge.

Fullständigt namn:
Malin Katharina Lindersson
Född: 25 april 1990
Bor: Utanför Norrtälje i en by där bussarna går varannan timme.
Hårfärg: Mörkbrunt i all dess ära.
Ögonfärg: Till störst del bruna med en skvätt av grönt.
Längd: Ynka 1.60 m.
Stjärntecken: Stor och stark Oxé.
Gör på fritiden: Tränar min hund, fotograferar och umgås med vänner och pojkvän.
Favoritdjur: Hunden är trots allt människans bästa vän.
Favorit klädesplagg: En grön klänning som hänger i min garderob.
Använder mest för kläder: Det är väl jeans och någon topp till.
Favoritfilm: Nyckel till frihet.
Favoritband: GUNS N' ROSES
Favoritartist: Johnny Cash.
Favoritskådespelare: Morgan Freeman.
Favoritskådespelerska: Antingen Lisa Kudrow, Coutney Cox eller Jennifer Anison ;D
Favoritmat: Inget toppar en oxfilé på planka.
Favoritlåt: Stairway to heaven - Led Zeppelin
Drömkille: Jag har inget ideal om någon drömkille för jag tror inte att det finns någon som passar den andre helt perfekt. Man måste jobba på att ett förhållande ska fungera och det med kompromisser. Men jag drömmer om min Kalle hela tiden så det kanske är dags att ändra sina principer?

Det jag är mest stolt över:
Jag tog mig ur en lång depression som jag gått och dragt på mig under hela min barndom. Valet mellan psyket eller livet blev min vändpunkt och jag kämpade mig upp. Att jag idag är en stark självständig människa är jag stolt över och ingen ska någonsin få ta det ifrån mig.

Saker inte så många vet om mig:
- Mina lillfingrar är krokiga.
- Jag älskar att fotografera och allt som har med foto att göra, även om det betyder att montera ramar.
- Jag kan tänka mig att bli hundpsykolog när jag blir stor.
- Jag skulle också kunna tänka mig att bli make-up artist.
- Höjder är min största skräck.
- Jag är bra på att skriva noveller och dikter och tycker det är galet roligt. Har fått höra att jag har mitt eget sätt att skriva.
- När jag var liten kunde jag sitta och filosofera i regnet med ett paraply.
- När jag lyssnar på Guns n' roses - don't cry kan jag lätt få tårar i ögonen.
- När jag var liten var min idol Michel Jackson och jag hävdade bestämt att han kom från Norge.
- Jag har spelat tvärflöjt och är jävligt bra på det, faktum är att jag är ganska bra på musik överhuvudtaget, hade mvg i musik både 7, 8 och 9:an.
- Min favoritfärg är gul.
- Jag har varit på två Westlife konserter, det är inget jag pratar speciellt högt om.
- Jag har både spelat fotboll, ridit och dansat hiphop samt aerobics och jazz, jag var också en duktig simmare.
- I mellanstadiet fick jag ofta läsa högt i klassrummet för att min lärare tyckte att jag var så duktig på det.
- Jag älskar min Kalle mest i hela världen.


UPDATE: New sheeps

210313-85

210313-88

210313-89

Stor tjej idag!

Hallå mina kära vänner.

Idag är den dag då lilla jag blir ett år äldre :D HEEEEEEEEEHHEHEHHEHEHE
Kan inte fatta att jag redan är 17 bast! det är visserligen en skit ålder men endå. 17 år . tiden går jävligt fort alltså.
men aja

det har vart en jätte bra dag  faktist :D många söta vänner som gratta mig osv :) + fint väder :D

just nu sitter jag här och väntar på mamma o morfar så vi kan äta tårta ^_______^ MMMMMMMMMMM.

seriöst jag behöver verkligen tårta just nu. dels för att jag är hungrig och för att jag behöver socker.
Fick min mens idag HURRA VAD KUL !!!!!!!!!!!11 -__- nej.
Jag har lite pms just nu också, så jävla tråkigt. Varför just idaaag? Jag har fått lust flera gånger att kasta ut datorn genom fönstret och ta sönder min säng :(  uhuhu jag är ju glad egentligen, för det är ju min födelsedaaaaaaG:D  HEHEH
Och Valeria ringde nyss också :D hihi saknar henne .__.  men hon har väl fullt upp med att segla o grejer ^^

Jag tänkte faktist ta och rycka upp mig lite nu. Tårta snart :)


Hej hej                    

   

Angående Moa Bjurner

Tänkte haka på Linns bra förslag på att presentera mig själv, så here we go:

Fullständigt namn: Moa Christina Luna Bjurner
Född: 21 maj, 1990, Varbergs sjukhus
Bor: I ett gult litet hus ca 10 mil ifrån huvudstaden.
Hårfärg: Mörkbrunt, likt alla i Incredible 4 :)
Ögonfärg: Det beror lite på vilket ljus jag befinner mig i, de skiftar mellan blåa och gröna.
Längd: 1.66, typ?!
Stjärntecken: Oxe, vilket betyder att jag passar jättebra tillsammans med jungfruar, vilket självklart min själsfrände Johan är!
Gör på fritiden: Spelar badminton, härmapan Moa :P
Favoritdjur: Hästar och hundar, oerhört orginellt.
Favorit klädesplagg: Jeans och Johans t-shirt
Använder mest för kläder: Jeans och linne
Favoritfilm: I am Sam, bland annat
Favoritband: Red Hot Chili Peppers, Nickelback, The red jumpsuit, Takida, bland annat.
Favoritartist: Darren Hayes, Timbaland, Dave Matthews m.flera
Favoritskådespelare: Sean Penn, oerhört duktig skådespelare.
Favoritskådespelerska: Scarlett Johansson, blev kär i henne från Mannen som kan tala med hästar, hon är så söt i den :P
Favoritmat: En riktigt saftig och blodig köttbit är det bästa som finns.
Favoritlåt: Your guardian Angel - The Red Jumpsuit
Drömkille: Alla kanske tycker att jag är den tråkigaste människa som finns, men jag kan inte tänka mig att leva med någon annan kille än min Johan. Han uppfyller alla så kallad krav jag kan tänka mig att ha hos en pojkvän/själsfrände.

Det jag är mest stolt över:
Att jag inte lät mig bli deprimerad över att pappa dog. Visst blev jag ledsen, men jag ville fortfarande se ljusglimtar i livet. Jag är väldigt stolt att jag lät Johan komma så tätt in på mitt liv i en så kritisk punkt i mitt liv. (många mitt liv?)

Saker inte så många vet om mig:
-
Jag har ett grymt sockerberoende som jag behöver bli av med så fort som möjligt. Åtminstone dra ner på sockret drastiskt. Annars kommer min kropp inte bli vacker på insidan.
- Jag har hälsat på Lennart Nilssons dotter, slå den va?! (för er som inte vet vem Lennart Nilsson är så är det en utav svenskt fotografis största fotografer).
- En gång gick jag i sömnen, somnade i min hängmatta och vaknade sedan på övervåningen, sittandes i soffan.
- Det vidrigaste jag någonsin har ätit var Böckling Cheescake. Usch, det låter inte ens aptitligt ^^
- Jag pratar i sömnen.
- Jag har grov ansträningsastma, så om jag springer utan att ha tagit astmamedicin så krymper mina lungor ihop till små studsbollar, luftröret till ett minimalt sugrör och jag kippar efter andan som om jag vägde 200 kg, även fast jag är relativt vältränad.
-  När jag var liten ville jag ha page,  ohyggligt ful frisyr på lilla mig.
- Är en otroligt frenetisk Hammarbyare, även fast de värsta lugnat ner sig på senaste tiden.
- Har alltid tyckt om att skriva, har en del "mästerverk" i en låda under min säng.
- Drömde alltid mardrömmar om att jag körde i diket när jag var liten och har därför inte fått arslet ur och börjat övningsköra ännu.
- Har alltid varit väldigt svag för tjejböcker, sådana där dåligt skrivna romaner om ett liv i glitter och glamour fast det egentligen verkligen inte är någonting jag strävar efter.
- Fick min första kamera när jag fyllde 9, hade nämligen bestämt mig för att bli en bergsklättrande fotograf.
- Min första Hammarbymatch var den sista allsvenska matchen, någon gång i oktober 2000 då det var Kaj Eskilainens sista match, det var kallt och ruskigt. De spelade mot Helsingborg och förlorade med 3-1.
- Johan är finaste och bästa människan på jorden och jag tänker aldrig lämna honom. Han får mig att känna mig så lycklig och jag kan inte tänka mig att leva med en annan människa (OBS! upprepning, vill bara poängtera)
- Mina får är de bästa kompisarna man kan tänka sig och de flesta säger att de människorna man umgås med på gymnasiet är de som man umgås med resten av livet, vilket jag tycker låter oerhört upplyftande!


Därför skriver jag

Textelev numer två, här har ni min anledning ^^

När jag skriver så finns det inga andra problem i världen. Det är bara jag och mina tankar. Jag kan på något sätt känna mig lättad. Att något faller från mitt hjärta.
Och på något sätt så känner man sig fri. Man kan skriva vad man vill och hur man vill, också om exakt vad som helst. Jag kan utrycka mig på ett annat sätt än att prata. Jag kan skriva ner mina tankar och mina känslor. Jag får tycka och tänka exakt som jag vill utan att någon dömer mig. Utan att någon säger emot. Skriva är för mig som att rensa hjärnan, få ut sådant som jag inte vill ska vara där.

Jag älskar att skriva om egentligen allt. Det finns som många tankar kring allt och man tycker alltid något speciellt om det man skriver om. Både bra och dåliga saker. Mest av allt älskar jag att skriva krönikor. Det känns bara så fritt, för några minuter är det jag som bestämmer. Jag får tycka till och berätta hur jag känner. Jag kan utrycka mig precis som jag vill.

Det är alltid roligt att hitta på egna berättelser och leva sig in i någon eller någons annan värld, att bara komma i väg från sig själv en liten stund. Därför tycker jag det är roligt att skriva noveller eller berättelser. Sen tycker jag om att skriva blogg. Att man kan få öppna sig för en del människor man inte känner. Och på det sättet kan man också lära känna nya. Man får berätta om sig själv och om sitt liv. Vad som händer om dagarna. Kanske något roligt eller tråkigt. Hur som helst så är det kul att dela med sig. Och också där kan man få ut allt man har på hjärtat. Att man kan få feedback av andra som också kan tycka till om det du skriver. Sen är det alltid roligt att intervjua människor, speciellt människor som man inte känner. Och få massa information om saker man är intresserad av. Eller också få lära sig något nytt.

Jag tror att skrivandet kan göra en stor skillnad för alla. Och den har gjort en väldigt stor skillnad för mig. Dom tider man har haft det svårt har jag alltid kunnat få ut det jag har inom mig genom att skriva. Dom gångerna jag inte velat berätta vad jag har i huvudet har jag skrivit ner det. Det är som att lätta på locket och släppa ut lite känslor och tankar. Det kan ju också vara idéer. Jag ångrar att jag började skriva så sent. Jag tror det kan vara bra att skriva även om man är liten. Både om bra och dåliga saker. Också lära sig stava bättre, och kunna kommunicera genom att skriva. Jag tror också att om man skriver så blir man inte isolerad från om världen utan vågar öppna sig. Kanske för någon annan eller kanske våga öppna sig för sig själv.

I framtiden vill jag helt klart jobba med att skriva. Jag skulle älska att bli krönikör. Efter som jag har så mycket att säga om allt. Och jag vill öppna mig, jag vill att alla ska veta hur jag känner eller vad jag tycker om vissa saker. Kanske inte dela med mig av allt men att jag ändå kan öppna mig. Sen finns det säkert vissa människor som har andra åsikter och tycker det jag skriver verkar helt fel eller konstigt.  Sen finns det ju dom som kan känna igen sig i det jag skriver om och kanske till och med får idéer och stöd av det jag tycker. Min absolut största dröm är att bli chefsredaktör över någon ungdomstidning. Man kan också tänka mig att bli copywriter. Leverera med text och att kunna göra intryck. Få reaktioner om sitt arbete eller om det man har skrivit om. Att helt enkelt kunna få göra det man älskar och sen att andra människor vill ta del av det är helt otroligt!

Peace out <3


RSS 2.0