Fascination

Det finns många människor jag beundrar, många saker och sätt.

Men något jag ständigt fascineras av är en personer som lever och bor i "ghettot". I Norrtälje kallar vi det flygfältet eller lommarvägen. Jag blir alltid överraskad när jag möter den kretsen av mina vänner. För på något sätt tycker jag att dem har ett helt annat sätt att se på världen, tillvaron, sina vänner och sin familj. Ett bättre sätt.

Man tar inget för givet, man är tacksam. Alltid tacksam. Man ställer upp för varandra på ett helt annat sätt än vad (ja jag tänker säga det) vi svenskar gör. Jag säger inte att allt de gör för varandra är bra saker, men fan de ställer alltid upp.

Man gör vad man måste för att överleva, eller hur? Och för att överleva måste man först ha pengar för pengar ger möjligheter. Men vad händer om du inte har pengar, inte ett enda öre? På grund av att du inte är svensk. Kom igen vi behöver inte ljuga vi vet mycket väl att om du är invandrare är det mycket svårare att få jobb.
"Jobbintervjun går alltid bra till jag säger mitt namn, då slänger de oftats på luren eller säger att de ringer tillbaka"

Då måste man göra vad man kan för att skaffa pengar. Det är konstigt att svenskar kan jobba svart och man ser på det som vilket jobb som helst. Men om en utländsk jobbar svart är det något "skumt" de håller på med. Men som sagt, man måste ju överleva.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0